photobysofia

Vi har gått i genom väldigt mycket känns det som. Vi blir sams vi blir osams, allt det här gör mig förvirrad, just ni är vi bra kompisar. Men ärligt gör allt det här mig osäker när vi blir osams för små saker. Jag fattar inte vad problemet är? Passar vi ej ihop som kompisar? är vi för lika varandra? är det killarna som kommer imellan oss? Att små saker gör så vi blir osams, får mig att tvivla. Jag fattar inte varför vi blir osams. Varför vi ej kan prata om det? varför vi bara skiter i det och blir sams? och sen kommer annat som gör så vi blir osams? Varför ska det vara så svår för oss att vara sams och vara kompisar och inte bli osams och sams? Jag bara hoppas du ej tar denna text som om det är något dåligt, eller så för det här skriver jag för att jag älskar dig och för jag vill att du ska veta hur jag känner. Fast om jag ska vara helt ärlig, fast det är säkert inte så. För först när vi blev osams om jag minns så var det för att jag tyckte du inte hörde av dig, när jag väl ringde var du upptagen.. jag blev sur för du ej hörde av dig till mig. Så jag orkade ej forsätta ringa. Sen var det en lång tid då det var stelt, jag kommer ärligt inte ihåg hur vi blev kompisar igen? Jag kom ihåg att vi började träffas igen när vi gick ut. Jag kom ihåg att du sov hos mig för några veckor sen. Vi blev sams, det ända som gör mig så jag verkligen tvivlar, som jag ej riktigt kommit över är att du lämnade mig själv, och följde med hem till elias med stefan, för båda ej fick följa med upp för elias mamma. Och så ville du så gärna och sa elias okej. Och så lämna du mig själv där..? Det jag har lärt mig är att alltid ta kompisar före killar. Jag kan inte komma över det.. jag kan verkligen ej det även fast du sagt förlåt.. det är okej men jag menar jag fattar inte att du kunde göra så mot mig? efter allt jag verkligen gjort för dig. Som när det där med designen som typ kelly hade gjort som någon tjej hade kopierat och gav den till dig eller vad det va? och så blev jag sur för dom anklagade dig för att sno den, så jag skyddade dig på internet, sen i skolan i matsalen kommer dom fram till mig och så fick jag ta skit, jag mådde piss. Jag skyddade dig för att jag vill ej att du skulle få piss i skolan. Det fick jag istället...

Jag är anmält förvirrad, jag vet inte om du vill verkligen va min kompis, eller om du vill va mera kompis med killarna, eller ta dom före mig? Jag hoppas att du förstår att jag är förvirrad och att jag tvivlar på allt som hänt. Jag vill att vi ska va kompisar, bästavänner. Men jag måste kunna lita på dig att du tar mig före några killar? Jag gick hem, låg i min säng och grät och så ringde sofia mig och så låg jag och pratade med henne och berättade hur jag mådde, hon lyssnade och gjorde mig på bra humör, för hon brydde sig om mig, Om hur jag mådde. Själv tycker jag inte någon kille ska få komma imellan oss..

Jag älskar dig, och du måste bevisa för mig att du känner likadant och att jag kan lita på dig att du bryr dig. För jag kommer inte kunna ta imot många flera förlåt.